"Nissan 200SX har blivit slätkammat elegant. Den ser ut som en korsning mellan en tillplattad Nissan Primera och Opel Manta. Det är ingen bil som någon vänder sig om efter. '200SX erbjuder höga prestanda, men paketerade i en så diskret form att få, förutom föraren, kan ana dess kraft.' Det är Nissans egna, noga formulerade, beskrivning."

"Uppträdandet är lika diskret som utseendet. De 200 hästarna i motorn gör inget väsen av sig. Att bilen har turbo märks nästan inte alls. Farten ökar med ett starkt jämnt sug, precis som om det satt en stor V6:a under huven istället för en tvålitersfyra."

"Nissan 200SX har inte svårt för sig på Autobahn. Den japanska bilen löper lätt upp i fart, men när det börjar gå uppåt 230 km/tim avslöjar den dånande fartvinden att karossen börjar få det lite motigt. Kursstabiliteten är det emellertid inget större fel på. Nissan 200SX är bakhjulsdriven och lugnare i ratten än den framhjulsdrivna Fiaten."

"I Nissan 200SX filtreras både störningar och information bort. Motorn hörs inte mycket, utom vid vissa varvtal då den orsakar en grov, otrevlig vibration. Styrningen är lätt och fjädringen behagligt mjukfast - det avancerade chassiet med multilänkbakaxel är mycket lyckat."

"Nissan 200SX har ett slags baksäte, men det är inte värt namnet. Två små sittgropar som verkar ha tillverkats utan någon som helst anatomisk mall. Dessutom är det trångt för fötterna."

"Nissan 200SX är full av utsökt teknik. Nissan verkar konstruerad av folk som teoretiskt vet hur en sportbil ska byggas. Men som egentligen inte känner för biltypen."